2015
Ronald V. Clarke
Brottslighetens omfattning, karaktär, variation i tid och rum samt orsaker på samhälls-, grupp- och individnivå.
Clarke och Mayhew belönades för sin forskning om hur den så kallade tillfällesstrukturen påverkar individens handlande. I deras ursprungliga forskning analyserades sambandet mellan användning av hushållsgas och självmordsfrekvensen i England och Wales. Deras forskning har även haft stor betydelse för utformningen av brottspreventiva åtgärder.Ronald V. Clarke
Född 1941 i Storbritannien. Ronald V. Clarke var professor vid School of Criminal Justice, Rutgers University, USA vid tidpunkten för utdelandet av priset.
Visar att oväntade förändringar i samhället kan ge nya kriminologiska insikter.
Enkel prevention blev global modell
De brittiska kriminologerna Ronald V. Clarke och Patricia Mayhew tilldelades Stockholmspriset i Kriminologi 2015. De har på ett unikt sätt bidragit till en förändring av brottsförebyggande strategier över hela världen och satt fokus på vad som kännetecknar de situationer där brott ofta begås.
Clarke och Mayhew har visat att brottsförebyggande åtgärder ofta kan vara ganska enkla och ändå mycket effektiva. Det är inte bara sociala och psykologiska faktorer som får människor att begå eller avstå från att begå brott, utan även den fysiska utformningen av miljön. Karaktären på gatumiljö och byggnader, eller tillgängligheten till värdefulla föremål, kan påverka sannolikheten för att ett brott begås.
Enkel förändring minskade självmorden
Mellan 1963 och 1975 skedde en oväntad minskning av självmord i England och Wales, vilket väckte Clarkes och Mayhews intresse. 1988 publicerade de en rapport som visade att minskningen var en följd av att den kemiska sammansättningen av hushållsgas hade ändrats. Det blev helt enkelt svårare att begå självmord bara genom att sätta på gasen.
Slutsatsen blev att praktiska möjligheter att utföra en viss handling har stor betydelse för om handlingen kommer att äga rum eller inte.
Strategier för hela världen
Clarkes och Mayhews arbete har bidragit till att omforma brottsförebyggande strategier över hela världen. Istället för att bara fokusera på de sociala och psykologiska faktorer som motiverar brottslingar att begå brott, kan det i vissa fall vara effektivare att förändra egenskaperna i de situationer där brott upprepade gånger inträffar.
Deras arbete har starkt bidragit till den snabba utvecklingen och tillämpningen av så kallad ”situationell brottsprevention” inom både offentlig och privat sektor. På många håll i världen, inte minst i Sverige, har detta medfört en kraftig minskning av bland annat antalet inbrott, bilstölder och rån.