2018

Herman Goldstein

Samhällets åtgärder mot brott.

Goldstein fick priset för sin pionjärinsats inom utvecklingen av effektivt polisarbete. Hans koncept för problemorienterat polisarbete går ut på att polisen inte bara ska reagera på brott utan även söka efter orsaker till det inträffade så att liknande händelser kan förebyggas i framtiden. Problemorienterat polisarbete tillämpas idag av poliskårer över stora delar av världen.

Herman Goldstein

Född 1931 i USA. Herman Goldstein var professor emeritus vid University of Wisconsin Law School, USA vid tidpunkten för utdelandet av priset.

Visar att bra polisarbete löser problem – inte bara brott.

Forskning som förändrade polisarbetet

Herman Goldstein tilldelades Stockholmspriset i Kriminologi 2018 för sin forskning om hur polisens arbete kan effektiviseras genom ett problemlösande angreppssätt, och för sitt livslånga arbete med att belysa polisens roll, befogenheter och ansvar i ett demokratiskt rättssystem.

Goldstein är världens mest inflytelserika forskare inom området modernt polisarbete. Hans forskning kring ”Problemorienterat polisarbete” (POP) har lett till att polisen idag fokuserar mer på att uppnå konkreta resultat av vidtagna åtgärder och mindre på traditionella rutinuppgifter. Goldsteins utgångspunkt var att polisarbetet inte var tillräckligt inriktat på att uppnå specifika mål kopplade till specifika problem.

Hitta mönster i brottsligheten

Resultaten av hans forskning, som först publicerades 1979, har lett till en utveckling av nya strategier inom polisen som fokuserar på att identifiera mönster i brottsligheten. Det gör det möjligt för polisen att arbeta med mer sammansatta problembilder istället för att hantera varje händelse som ett isolerat fall.

Goldsteins arbete har också haft en viktig inverkan på polisforskningen eftersom den uppmuntrar polisen och forskare att samarbeta för att utvärdera effekterna av polisiärt arbete.

Goldstein tilldelades även priset för ett livslångt och banbrytande arbete med de bredare frågorna kring polisens funktion i samhället såsom befogenheter, samhällsansvar, poliskorruption och polisens roll i rättssystemet.

Förebyggande av gängvåld

Bland de mest relevanta strategierna i det problemorienterade tillvägagångssättet är de som handlar om kroniskt och grovt våld. I slutet av 1990-talet använde exempelvis polisen i Boston och forskare vid Harvard en POP-strategi för att minska gängvåld. Taktiken gick ut på att övertala våldsbrottslingarna att ta samhällets hjälp för att avstå från våld. Om de inte antog detta erbjudande kunde de förvänta sig negativa konsekvenser. Denna strategi ledde till att antalet mord i Boston sjönk drastiskt.

Tillvägagångssättet har sedan dess tillämpats framgångsrikt på ett stort antal platser med omfattande gängvåld, både i USA och i resten av världen, bland annat i Sverige. Denna metod som kallas fokuserad avskräckning har även tillämpats med stor framgång på problem såsom våld i hemmet och speciellt brottsutsatta områden.