Idén om att de styrande måste ha de styrdas samtycke – om det demokratiska samhället ska kunna fungera – är gammal, men vetenskapen om hur politiska beslutsfattare kan vinna, eller förlora, allmänhetens vilja till efterlevnad av lagar och regler är relativt ny. Denna vetenskap är starkt kopplad till modern kriminologisk forskning, både när det gäller teoriutveckling och empiriska studier.

Polisens roll i ett demokratiskt samhälle

Området är högaktuellt både i Sverige och internationellt. Särskilt aktuella är dessa frågor när det gäller samhällets åtgärder mot brott och andra störningar av samhällsordningen. Inte minst handlar det om polisens roll i ett demokratiskt samhälle. LaFrees forskning pekar på att om polisen tillämpar principer om korrekt, respektfullt och fördomsfritt bemötande av medborgarna, även de som bryter mot lagen, kan det leda till minskning av brottsbenägenheten på individnivå och samhällsnivå.

Förtroendet för polisen betydelsefullt

LaFrees forskning har visat att det ökade våldet i det amerikanska samhället under stora delar av 1900-talet var relaterat till snabba sociala, ekonomiska och politiska förändringar. Dessa förändringar minskade drastiskt allmänhetens förtroende för centrala samhällsinstitutioner, inte minst polisen. Förändringarna var mest påtagliga i socialt och ekonomiskt utsatta områden, med stor minoritetsbefolkning. När våldet i det amerikanska samhället sjönk under 1990-talet kom det enligt LaFree som ett svar på de nationella och lokala reformer som utformats för att ta itu med rasdiskriminering, orättvisor, samt sådana insatser som syftade till ökad utbildning och möjligheter till arbete för de mest utsatta grupperna av befolkningen. Detta ledde till att förtroendet för samhällsinstitutionernas legalitet ökade och stabiliserades. Även utveckling av terrorproblematiken har ett samband med hur olika befolkningsgrupper upplever det etablerade samhällets legitimitet.