2025
Bryan Stevenson
Samhällets åtgärder mot brott.
Stevenson tilldelades priset för sitt arbete med att minska användningen av grymma och ovanliga straff i USA. Som grundare och verkställande direktör för Equal Justice Initiative (EJI) har han, genom att tillämpa resultat från kriminologisk forskning, framgångsrikt argumenterat för att stoppa avrättningar och livstidsstraff för unga lagöverträdare.Bryan Stevenson
Född 1959 i USA. Bryan Stevenson var professor vid New York University, USA vid tidpunkten för utdelandet av priset.
Visar att ingen stat bör ha rätt att döda sina medborgare – inte ens de som själva har mördat.
Från lynchningar och massfängslanden
Bryan Stevenson tilldelades Stockholmspriset i Kriminologi 2025 för sitt arbete med att bekämpa användning av döds- och livstidsstraff utan möjlighet till villkorlig frigivning, och försvara grundläggande rättigheter för unga och marginaliserade grupper i det amerikanska rättssystemet.
Stevenson har på ett enastående sätt demonstrerat kriminologins bidrag till mänskligheten genom sitt arbete med både politisk påverkan och konkret stöd till enskilda individer.
Praktisk tillämpning av forskningsresultat
Stevenson har genom tillämpning av resultat av kriminologisk forskning i sin yrkesroll lyckats reducera förekomsten av grymma straff. Hans arbete, som har inriktats både på politik och stöd till individer, har bland annat stoppat avrättningar och livstidsfängslanden utan möjlighet till villkorlig frigivning av unga. Som grundare av den enda källan till rättshjälp för dödsdömda fångar i Alabama har Stevenson förhindrat många avrättningar av vuxna och livstidsstraff för ungdomsbrott.
Han har som ombud i USA:s Högsta domstol lyckats stoppa avrättningar och livstidsfängslanden av unga lagöverträdare.
Han är även grundare av den amerikanska organisationen för rättshjälp, Equal Justice Initiative, som sedan 1989 räddat 130 dödsdömda fångar från att avrättas. I det mest uppmärksammade fallet representerade Stevenson en dömd mördare som var 14 år när brottet begicks och övertygade Högsta domstolen om att livstidsstraff utan villkorlig frigivning för unga stred mot konstitutionen.
Slaveriets historia går igen
Stevenson har även tagit initiativ till National Memorial for Peace and Justice i Montgomery, som hedrar namnen på över 4000 afroamerikaner som lynchades i tolv sydstater mellan 1877 och 1950. Han menar att historien av slaveri och lynchningar har påverkat den efterföljande höga andelen dödsstraff i amerikanska södern, där straffet oproportionerligt ofta har tillämpats på minoriteter. På muséet The Legacy Museum: From Enslavement to Mass Incarceration visas hur lynchningar av svarta, som ökade kraftigt under återuppbyggnadsperioden efter det amerikanska inbördeskriget, hänger samman med dagens höga grad av frihetsberövanden och avrättningar av svarta personer i USA.