2023
Beatriz Magaloni
Samhällets åtgärder mot brott.
Magaloni tilldelades priset för sin forskning som belyser hur polisorganisationer kan påverkas av populistiska krav på hårda tag, vilket ofta leder till brott mot rättsstatsprinciper och en ökning av våld i samhället. Hennes studier, främst i Mexiko och Brasilien, har visat att militarisering av polisen och användning av tortyr inte förbättrar allmän säkerhet, samtidigt som de underminerar mänskliga rättigheter. Hon har också visat att man med lagstiftningsreformer kan minska användningen av tortyr i polisförhör och förbättra transparensen i rättsväsendet.Beatriz Magaloni
Född 1968 i Mexiko. Beatriz Magaloni var professor vid Freeman Spogli Institute for International Studies vid Stanford University, USA vid tidpunkten för utdelandet av priset.
Visar att krav på att polisen ska använda ”hårda tag” snarare ökar än minskar våldet i samhället.
Polisvåldet kan minskas
Beatriz Magaloni tilldelades Stockholmspriset i Kriminologi 2023 för sin forskning om polisvåld och hur det kan minskas.
Magaloni har i sin forskning identifierat konkreta åtgärder mot laglöshet och våld – oavsett om detta utövas av kriminella gäng eller av statliga myndigheter. Hon har visat på vilket sätt våld, fattigdom och social utsatthet förstärker varandra och att samhällets kamp mot dessa kan både öka och minska våldet beroende på hur metoderna utformas.
Belyser komplex polisverksamhet
Magaloni har bland annat visat att polisverksamhet är sårbar för populistiska krav på hårda polismetoder som bryter mot rättsstatsprincipen och att sådana metoder på sikt ökar våldet i samhället. Hennes omfattande forskning i Mexiko och Brasilien visar hur allmänhetens stöd för militarisering av polisväsendet kan försvaga mänskliga rättigheter utan att ge ökad allmän säkerhet. Magalonis arbete belyser komplexiteten i styrningen av polisverksamhet och pekar på risker med enkla lösningar på komplexa problem.
Kartlade polisarbete i favelorna
Som utbildad advokat i Mexiko och statsvetare i USA har Magaloni initierat innovativ kriminologisk forskning om polisens beteende i latinamerikanska länder. Hon har i sin forskning undersökt polismetoderna i Rio de Janeiros favelor. Bland annat analyserade hon vad som hände i ett hundratal favelor som kontrollerades av kriminella gäng, när militärpoliserna som verkade i dessa favelor ersattes med andra poliser som skulle stanna i lokalsamhället och bygga relationer. Militärpoliserna var poliser med militär skyddsutrustning och maskingevär som bokstavligen invaderade områden, dödade många människor och sedan åkte däriftån.
När militärpoliserna ersattes med vanliga poliser visade hennes forskning att det i omkring 60 procent av favelorna gav bättre effekt. I snitt minskade polisens dödliga våld med 45 procent. Även brottsligheten minskade och förtroendet för polisen steg.